Så, då var man tillbaka i San Diego efter en underbar vecka på Jamaica. Kändes nästan oförskämt när man ville fälla en tår för att vi skulle hem igen….till Californien! Men det var sååå skönt med Spring Spreak, och Jamaica var GRYMT! Jamaicanerna är dock det segaste folket jag någonsin skådat. Det tog utan överdrift typ tre timmar att få mat efter att man beställt. Klockan låg iofs i väskan hela veckan så det spelade inte så stor roll… Vi tog det väldigt piano helt enkelt! Men det är kul när man gör rutin av att beställa mat i hotellresturangen när man kommer från stranden, gå till rummet, duscha OCH napa, för att sen gå ner och fortfarande inte ha någon mat på bordet! 
Soon come!
Tog sjukt mkt bilder och det är en omöjlighet att välja ut några, men här kommer iaf en del av dem. Förhoppningsvis visar dem hyffsat bra hur jäklans najs vi hade det!
Jag var livrädd när jag skulle checka in min väska. Så jag tejpade igen den ordentligt med silvertejp och märkte den med en FET penna.
Det var tidigt och Boris var trött. Sjukt skillade ögonskydd med inbyggda öronproppar hade han iaf.
Vi lämnade ett soligt San Diego.
Mellanlandning i Phoenix. Mot Montego Bay.
Framme på Jamaica. Bussen som skulle ta oss Negril.
På Jamaica dricker man Red Stripe.
Caribbean Sunset Resort.
Vi tog över hotellbaren.
Frukost på hotellet.
Seven MIles Beach.
Vi åkte på utflykt till Mayfield Falls. "The Original".
På väg ner till "vattenfallen".
Vår guide. Rastaman.
Vi kunde inte ta med oss kamerorna i vattenfallen. Men efteråt käkade vi Jerk Chicken. Nationalrätt. Typ.
Det tog för lång tid att beställa drinkar i hotellbaren. För bartendern var hög. Typ. Så vi styrde långbord och tog med oss vår egen dricka.
Jag & Gustav. Gustav jobbar pose.
Vi hade privatchaufför på kvällarna. Daniel var lite trött efter resan.
Alfred's. Jamaicansk klubb.
Gruppbild.
Jag & Raha.
<3 Jamaica.
Everything Irie.
Bartender på hotellrummet.
En äkta Jamaican. På en äkta Jamaicansk klubb.
Jag & Rastaman.
Rebecka & Gustav styrde musiken.
Chicken King.
Inte mkt att klaga på.
Jag & Rebecka.
Vi hade det helt ok på stranden.
Roomservice hade varit på besök och styrt upp ett hak på stranden.
"You got the face for them braides mon".
Rastaflätorna.
Rick's Café. Här kunde man hoppas från klipporna om man ville.
Solnedgång på Rick's Café.
Jamaicansk ordlista.
Solnedgång på Rick's Café.
Solnedgång på Rick's Café.
Negrils tyngsta klubb. The Jungle.
Toaletterna på The Jungle.
Mina roomies.
Jamaica.
Solnedgång på stranden.
Skönt eftermiddagshäng. Vissa unnade sig lite plugg,
Jag ville egentligen stoppa henne i väskan och ta med henne hem. Tror dock inte att det hade varit så populärt. Varken på Jamaica, i USA eller i Sverige.
Mycket fotande blev det.
Gustav blickar ut över Caribbean Sea. Och mår väl.
Jag & Markus körde lite karatekid på stranden.
En kväll då vi unnade oss själva en riktig resturang där det inte tog tre timmar att få maten. Hade lite problem att välja från menyn. Gustav hjälpte till så gott han kunde.
Efteråt tog vi en vända till Alfred's igen. Dansa barfota på stranden är inte helt fel.
Raha hittade en kändis på stranden. Sean Paul.
En skön kille som drog av ett solo.
Sista dagen körde vi Jet Ski. Sjukt kul. Efteråt tog vi en timmes massage i skuggan. Inte mkt att klaga på där inte.
En drink i solen.
Klassfoto sista kvällen. Här saknas dock ett stort gäng som dragit hem. Vi var rätt många svenskar på Jamaica.
Middag på On the Rocks.
Världens mysigaste ställe.
Raha & Jag.
Respect!
Var så himla skoj att ha henne här. Det gick typ en sekund sen var det som att hon varit här sen dag 1 och hon intog snabbt positionen som mormor i lägenheten. Jag är också mycket stolt över hur snabbt hon anammade jargongen och lyckades ettra på Gustav på ett mycket bra sätt. 
